Länge förlorade vänner

Samtidigt återuppstår sedan länge förlorade märkesbyggnader – vissa som mer regelrätta rekonstruktioner, andra snarare som fullskalemodeller eller kulisser. Och högljudda krafter propagerar för att vi ska bygga nytt i ”traditionell” eller ”historisk” stil, trots att helt andra ekonomiska och tekniska förutsättningar råder ... En liten grusplätt längs med väg 57 i Stjärnhov användes länge som parkeringsplats för lastbilar. Men nu är det slut med det, för i dag invigs en ny konst- och boulepark på platsen. Jag förlorade fästet från marken och bara herr Davids starka hand runt midjan hindrade mig att falla ner. Han pumpade min fitta i rasande tempo, jag började vråla, kunde inte kontrollera mig, orgasmen var kolossal, med båda händer tryckte jag brutalt in hans fingrar i min vibrerande fitta. Mina vänner förlorade sin son, som de väntat så länge efter och en liten kille förlorade sin lillebror. På samma dag dog även en annan väns man, endast 30 år gammal i Cancer och efterlämnade en förtvivlad fru och två förtvivlade små söner. Och idag, en vecka senare kom dödsfall nummer tre. Jag glömde ofta bort det vi hade kommit överens om och efter hand försvann vännerna. Som tur var förlorade jag inte Lene under sjukdomsförloppet. Hon fanns där, även under de åren då jag var som sjukast – trots att hon inte alltid förstod varför jag förändrades. Läs Lenes historia och få några råd om hur du kan vara till stöd för din väninna om hon drabbas av hypotyreos: Vänner kommer och går och jag förväntade aldrig mig att jag skulle vara vän med de för resten av mitt liv. Har känt de flesta som jag har nämnt sen barndom/tonåren. Idag är jag ändå 23 år och livet förändras. Är dock fortfarande oerhört besviken och sårad.. inte känt mig såhär ensam på väldigt länge. Vi hann inte vara vänner så länge. Våra vägar korsades första gången för länge sedan. Jag var ung och Du var liten och kaxig — tyckte ja =) Du fanns som en skugga ute i pereferin, jag hörde ibland talas om Dig. Och så en dag i början av april, det var vackert väder, precis som nu, satt du i besökssoffan på jobbet. Skivan kom till under en mörk period när Eva förlorade flera nära vänner. Musiken blev ett sätt att skriva sig ut ur sorgen. ... som tillåtit dig att vänta länge mellan skivorna. Känner ... Folkets hus i Orminge började under natten brinna och polisen utreder nu händelsen som en mordbrand. Byggnaden har betytt mycket för orten, enligt Marko Lehtosalo – vars kända karaktär ... Dina vänner som har appen kan självklart använda den mot dig också, så tänk på det. Är du trött på någon finns det dessutom ett annat knep som gör att du slipper dem. Tryck på pilen uppe i högra hörnet vid ett inlägg och välj avfölj. Hur enkelt som helst, och du slipper såra någon.

Hur sparar man pengar på en Lång Distans Flytt

2020.02.19 10:01 Fintrent Hur sparar man pengar på en Lång Distans Flytt

Att flytta i allmänhet är känt för att vara en ganska dyr utgift, är inte alla flyttar lika kostsamma, att flytta inom samma städhjälp till exempel ger dig massor av möjligheter att sänka flyttkostnaderna:

Många av dessa sparsamma flytt knep fungerar när du flyttar lokalt, även om det inte är i samma stad.
Att flytta långt är emellertid en helt annan historia- du måste packa dina ägodelar tillräckligt säkert för att de ska klara en resa på kanske flera dagar eller till och med några veckor, du kommer att behöva professionell flytthjälp och du kommer att ha få möjligheter att minska på flyttutgifterna.
Så om du vill spara pengar på din långdistans flytt måste du bekanta dig med de billigaste sätten att flytta över hela landet och städfirma stockholm göra ditt bästa för att få dem att fungera för dig .
1.Planera din flytt i tid
· Välj rätt tid att flytta
· Hitta billiga flyttfirmor
· Boka din flytt så tidigt som möjligt
· Överväg att gå samman med någon annan som ska flytta åt samma håll
2) Minska din flyttbudget
· Sortera dina saker och sälj onödiga ägodelar innan flytten
· Använd presentkort och kuponger
· Låna allt som du kan
3) Packa smart
· Ta bara med det du behöver
· Packa dina saker själv
· Få tag på billiga förpackningsmaterial
· Använd kvalitetsförpackningstillbehör för värdesaker och ömtåliga varor
· Optimera ditt utrymme och material
4) Res billigt
5) Bonustips för att spara på långdistansflyttkostnader
1) Planera din flytt smart
Det finns många viktiga saker att tänka på när du bestämmer dig för ett flyttstädning och planerar inför din flytt, men om du också tar hänsyn till vissa specifika kostnadsminskande faktorer kan du kanske spara mer pengar:
Välj rätt tid att flytta
Flexibilitet är nyckeln för att organisera en billig långväga flytt. Ju mer flexibel du är när det gäller möjliga flyttdatum och speciella krav, desto mindre pengar kommer du att spendera på din flytt.

Hitta billiga flyttfirmor
Man tror i allmänhet att det billigaste sättet att flytta till ett nytt hem är att utföra en ”gör det själv flytt.” Även om detta är sant under specifika omständigheter, är sådana flyttar praktiskt taget uteslutna när man ska flytta långa distanser. Men det betyder inte att du ska anställa den första flyttfirman du hittar:



Boka dina flytt tjänster så tidigt som möjligt
Att anställa flyttfirmor i sista minuten är bland de dyraste misstag du kan göra när du ska flytta. Ju längre före din flytt du bokar ett flyttföretag, desto bättre pris kommer du att få. Så boka din valda firma så snart du har gjort ditt val för att va säker och inte känna stress och oro samt skona din plånbok.
Överväg att konsolidera din leverans
Du kommer att spara mycket pengar på din långdistansflytt om du delar flyttbil med andra kunder men du kommer att behöva överleva utan dina ägodelar ganska länge. Flyttbilen stannar flera gånger för att plocka och / eller leverera andras transporter, så resan tar längre tid och du måste kanske vänta några veckor för att få dina saker. Det behöver dock inte vara ett problem, särskilt inte om du reser till ditt nya hemstädning i din egen bil och kan ta med dig allt som du behöver tills du får dina andra saker.
2) Minska din Flyttbudhet
Att göra en effektiv flyttbudget är ett absolut måste när man planerar en långdistans flytt. När du budgeterar inför din flytt ska du ta hänsyn till alla aspekter av den kostsamma flyttprocessen och ange lämpliga ekonomiska gränser för varje specifik flytt uppgift. På detta sätt kan du avgöra om dina besparingar är tillräckliga för att täcka alla flytt kostnader och för att hålla reda på dina utgifter. Om du tycker att din flytt budget är för tight kan du ta till några smarta knep för att ge den ett betydande ekonomiskt uppsving:
Sortera dina ägodelar och sälj onödiga saker
När du organiserar dina ägodelar för att förbereda inför en flytt kommer du säkert att stöta på många saker som du inte kommer att kunna använda i ditt nya hem antingen för att de inte passar in eller för att de inte passar de klimatförhållanden i ditt nya område eller för din nya livsstil. Dessutom kommer det att finnas saker du har flera av, gamla saker och föremål som du helt enkelt inte gillar längre.
Att flytta saker du inte kommer att använda någonsin igen eller har för avsikt att byta ut mot nya eller mer praktiska modeller är definitivt inte värt det. Så se till att bedöma det praktiska, ekonomiska och sentimentala värdet på var och en av dina tillhörigheter och ta med det du verkligen behöver eller älskar - ju färre saker du flyttar, desto lägre blir dina flyttkostnader (långa distansflyttningskostnader baseras på transportens vikt).
Sortera sedan de saker du inte kommer att ta med dig och hitta ett sätt att bli av med alla dina oönskade föremål före flytten - kasta bort allt som är för utslitet eller skadat, donera saker som är i gott skick till välgörenhetsorganisationer, ge bort saker till vänner som de gillar eller behöver, såväl som föremål med sentimental värde, och sälj föremål med högre monetärt värde för att tjäna lite extra pengar till dina flytt utgifter och ditt nya hem köp.( organisera en gårdsförsäljning ett par veckor innan du kontorsstädning stockholm flyttar eller dra nytta av online-säljplattformar som Craigslist, eBay, etc.)
Använd presentkort och kuponger
Det finns ingen bättre tid än nu att använda samlade poäng på dina kreditkort och använda alla presentkort, kuponger och erbjudanden du kan ha än veckorna som leder till flyttdagen. Vissa presentkort kan till exempel täcka bensin, vägtullar och måltider längs vägen; rabattkuponger kan användas för att köpa olika varor och tjänster till kampanjpriser etc.
Alla liknande "extragrejer" hjälper din flyttbudget och gör att du kan spara mer pengar.
Låna vad som är möjligt
Istället för att köpa saker och material du bara behöver tillfälligt under din flytt kan du försöka låna dem. Detta avser främst special flyttutrustning och verktyg som krävs för att demontera dina möbler, flytta större möbler etc. (rullvagnar, möbel skydd etc.), men det kan också gälla skyddsmaterial, t.ex. hörnskydd eller plywoodskivor för att förhindra skador på din egendom på flyttdagen, eller packningsmaterial som du kan låna från vänner eller grannar som nyligen har flyttat osv. En sparad krona är en krona som du tjänar!
3) Packa smart
Nu är det verkligen tid att använda dina smarta och påhittiga talanger när du ska börja nerpackningen:
Ta bara med det du behöver
Som vi har nämnt tidigare rekommenderar vi starkt att du rensar ditt hem på småsaker och bara packar med föremål med stort praktiskt, estetiskt och sentimentalt värde infördin flytt. På så sätt kommer du att spara på både förpackningsmaterial och förpackningstid, för att inte nämna de reducerade kostnaderna för frakt av dina ägodelar.
Packa dina saker själv
Den stora uppgiften att själv packa ner alla dina materiella ägodelar kan verka överväldigande, men det kommer att hjälpa dig att spara mycket pengar på din totala flytträkning.
Underskatta inte hur lång tid och stor uppgift det kan vara att packa ner alla din sake. Börja förbereda dina saker för flytt så långt i förväg som du kan. Börja med rummen med de saker du behöver minst och spendera ett par timmar på det varje dag tills alla dina tillhörigheter är ordentligt packade i väntan på den stora dagen.
Se till att ge bästa möjliga skydd till dina föremål - bekanta dig med de gyllene reglerna för förpackning, använd förpackningsmaterial av hög kvalitet och säkra förpackningstekniker, använd de lämpligaste förpackningsmetoderna för varje slags föremål, etc.
Var noga med att undvika vanliga förpackningsfel som kan leda till skadade föremål eller förlorad tid och därmed förlorade pengar.
Få tag på billiga förpackningsmaterial
Uppskatta vilken typ och mängd förpackningsmaterial du kommer att behöva i god tid för att ha tillräckligt med tid på dig att tillhandahålla allt som krävs och för att kunna få tag på det förpackningsmaterial du behöver så billigt som möjligt:
Investera i kvalitetsmaterial för dina fina och värdefulla ägodelar
Medan alla ovanstående idéer hjälper dig att spara pengar på förpackningstillbehör, kom ihåg att de kanske inte alltid är en bra lösning för alla dina packningsbehov. Improviserade förpackningsmaterial och begagnade kartonger ger inte det pålitliga skyddet som specialförpackningar och helt nya flyttlådor skulle säkerställa.
Professionella förpackningsmaterial har naturligtvis en högre kostnad, men de kan faktiskt spara pengar på lång sikt eftersom de kommer att garantera säkerheten för dina föremål under transporten och kommer rädda dig ifrån oväntade problem och pengar som krävs för att reparera eller ersätta alla dina skadade ägodelar (för att inte tala om hur jobbigt et är att förlora saker med högt sentimentalt värde).
Så investera i kvalitetsförpackningsmaterial, åtminstone när det gäller dina ömtåliga och värdefulla saker.
Optimera ditt utrymme och material
Strategisk packning gör att du kan spara pengar på förpackningsmaterial - ju fler föremål du kan rymma i en låda, desto mindre antal flyttlådor behöver du ha. Dessutom ökar risken för skador på dina ägodelar när man lämnar tomma utrymmen i en flyttlåda - dina föremål kan åka runt inuti lådan och stöta mot varandra under transporten, kartongen kan gå sönder pga. vikten av andra lådor eller föremål staplade ovanpå dom i flyttbilen tex.
Så se till att du packar dina saker tätt i lådorna, men var försiktig så att du inte gör dem för tunga - lägg viktiga föremål (som böcker eller verktyg) i små lådor och använd de större för att packa så många lätta föremål som möjligt. Se också till att använda smarta tips och tricks för att optimera utrymmet i flyttlådorna:

Naturligtvis bör din strategiska packning följas av adekvata skyddsåtgärder - lägg massor av stoppning inuti lådorna och lägg lager av förpackningspapper, bubbelplast, frigolitbitar, skumgummi eller annat lämpligt skyddande material mellan föremålen i en flyttlåda för att dämpa dem och förhindra att de kommer i kontakt med varandra under transporten.
.
4) Resa billigt
Glöm inte att resekostnaderna utgör en stor del av den totala flyttkostnaden när du funderar på hur du ska spara pengar på en långdistansflyttning.
Undersök alla möjliga sätt att resa till din slutdestination för att fatta ett välgrundat beslut om det mest praktiska, ekonomiska och fördelaktiga sättet för dig och din familj att komma fram till ditt nya hem - väg fördelar och nackdelar med att köra ditt eget fordon över hela landet, få offert från flera ansedda biltransportföretag för att ta reda på hur mycket det kommer att kosta dig att skicka din bil till din nya stad, kolla på resesidor för billiga flygresor. Fundera kanske på att ta ett tåg eller en buss till din nya stad tex.
När man flyttar långa distanser föredrar många att flyga på grund av det långa avståndet de kommer att behöva resa till sina nya hem och den tid som går förlorad i processen. Och om du behöver vara på din nya arbetsplats två dagar efter flyttdagen, eller om dina barn börjar skolan samma vecka, eller om du har några andra brådskande åtaganden har du inte råd att slösa mycket tid på att köra hela vägen. Dessutom är bensin inte heller speciellt billig.
Att köra bil till ditt nya hem är dock det mer ekonomiska alternativet av flera skäl:



Ett sista råd – serva din bil innan du flyttar för att minska risken för nedbrytningar och andra bil problem på vägen.
5) Bonustips för att spara in på kostnader för en långdistansflytt.
Medan ovanstående kostnadsbesparande idéer utan tvekan kommer att göra en stor skillnad för din budget och hjälpa dig att spara på de stora kostnaderna för långväga flytt, bör du inte glömma en mängd andra små utgifter också - om du inte håller reda på dom kan de snabbt läggas ihop och få din budget att gå genom taket.
Så för att spara pengar när du ska göra en långdistansflytt rekommenderas du att:
# Planera din tid väl. Tid är pengar, eller hur? Så om du organiserar den tid du har kvar tills du flyttar för att framgångsrikt genomföra alla flytt och packnings uppgifter och för att undvika onödiga utgifter för nödsituationer i sista minuten.
# Få flyttassistans. Om du flyttar för ett jobb kan din arbetsgivare ersätta dig för dina flyttkostnader - undersök dina alternativ och gör ditt bästa för att förhandla fram en bra omlokalisering pris från din nya arbetsgivare.
# Använd upp dina förbrukningsartiklar innan flytten. Din flyttfirma kommer inte att lägga in icke tillåtna föremål i lastbilen av säkerhetsskäl. Så sluta köpa rengöringsartiklar och toalettartiklar ungefär en vecka eller två innan du flyttar (ditt förråd kommer att hålla tills dagen du flyttar) och köp bara så mycket mat du kan konsumera under de kommande par dagarna. Försök att använda upp alla dina förbrukningsvara matvaror och bränslereserver och bli av med eventuella farliga material du kan ha (sälj dem om möjligt, eller åtminstone ge bort dem till grannar och vänner).
# Undvik extra utgifter och avgifter. Du kan enkelt undvika några extra avgifter om du förbereder dig väl inför din flytt – var bara i god tid med att reservera en parkeringsplats för flyttbilen direkt framför ingången till din bostad, för att reservera en hiss i din byggnad för den tid då flyttare anländer, för att packa dina ägodelar ordentligt, eliminera behovet av delade transporter och leveranser, tillfällig lagring eller service från tredje part och så vidare.
# Krav på skadestånd. Om några av dina föremål saknas eller har skadats vid transporten, vidta nödvändiga åtgärder för att kompenseras ordentligt av flyttfirman.
# Gör ditt pappersarbete i tid. Du kommer att få böter om du missar tidsfristerna för uppdatering av dina dokument - bilregistrering, körkort, försäkringar, etc., så gör det till en prioritering att fixa alla viktiga dokument så fort du kan.
# Överspendera inte efter flytten. Även om du lyckas organisera en billig långväga flytt, kan dina sparade pengar snabbt försvinna om du genomför stora renoveringsprojekt eller rusar in i butikerna för att köpa ny inredning omedelbart efter ankomst till ditt nya hem.
Ge dig själv tid att bedöma din ekonomiska situation efter flytten och avgör vad du verkligen behöver direkt, liksom att lära dig vägarna runt din nya stad (var du kan köpa specifika föremål med rabatt, vilka alternativ du har för underhållning, transport etc.). Undvik dyra restauranger, dyra butiker och andra frestelser ett tag, åtminstone tills du har garanterat din finansiella stabilitet.
# Ta fördel av möjligheterna till avdrag. Vissa av dina flyttutgifter kan vara avdragsgiltiga, så se till att behålla alla dina flyttrelaterade kvitton. Att känna till det billigaste sättet att flytta på långdistans hjälper dig att göra din flytt mer prisvärd och mindre stressande. Se bara till att du följer våra experttips för långdistansflyttar för att säkerställa din smidiga och framgångsrika flytt och starta ditt nya liv. Trevlig flytt!
submitted by Fintrent to u/Fintrent [link] [comments]


2018.11.04 22:34 bfrex Skolan (skräcknovell)

Det finns en typ av historier alla barn känner till. De finns i tummade tonårsböcker i skolbilblioteket och i amerikanska b-filmer. De ser alltid likadana ut.
Några ungdomar går till ett stort övergivet hus mitt i natten för att sova över och för att skrämma upp sig själva. Månen lyser starkt och ja.. ni kan resten. En varulv, en våldsam mördare med en krok istället för en arm eller en aggressiv gast skrämmer iväg ungdomarna, dödar dem eller sårar dem på något annat vis.
Paradoxalt nog är det just historier som dessa som får barn, kanske främst pojkar, att göra liknande dumheter. Så var det i alla fall för mig. Men jag skulle aldrig hitta något övergivet hus, någon fullmåne eller blodtörstig mördare. För mig skulle det bli något annorlunda. Kallare. Mörkare.
Jag hade precis fyllt 14, höstluften hade dragit in över staden. Det var en härlig frisk luft, som sprider lukten av kastanj och fallna löv. Just den här dagen var klar, andetagen bildade tunna ismoln i luften. För varmt för vinterjacka, för kallt för vanlig tröja.
När jag, Johan och Jonathan gav oss ut för att “utforska”, som vi kallade det, den eftermiddagen... Då visste jag inte att denna dagen. Just denna eftermiddagen, skulle jag tänka på varje dag resten av mitt liv. Jag skulle vakna upp otaliga nätter med ett skrik i halsen, med svettpärlor i pannan. Jag skulle försöka glömma.
Jag minns hur marken var kall under mina fötter, trots dubbla sockar. Nedförsbacken mot “Pissen” var blöt och hal, speciellt med mina slitna gamla gympaskor.
Pissen, det var smeknamnet på det långsmala röda tegelhus som låg längst ner vid slutet av en smal grusväg ungefär 10 minuters gångväg från bensinmacken i utkanten av byn. Namnet Pissen kom från PIS - en förkortning för Pappersinsamling och soprum, en gång i tiden en mötesplats för medvetna familjer som ville bidra till en bättre framtid genom att återvinna sitt skräp. Nu var den omgiven av höga buskar, och vägen ner till den blev smalare för varje år allt eftersom skogen kröp allt närmare.
Men det var inte Pissen som var vårt mål. Det var inte därför jag hade packat ficklampan och extra batterier. Det var inte därför Jonathan började säga “äh, hörni, vi skiter i det här nu va?”
Det var inte därför mina andetag blev kortare och min mage kröp ihop sig allt mer.
Bakom Pissen ledde grusvägen fram till en 25 meter hög bergvägg, en stor grå barriär som sträckte sig uppåt mot en tallskog längst upp där skogen fortsatte vidare. Att det fanns en ingång i bergväggen var inget nytt - det som var nytt var att denna ingång nu var tillgänglig. Vi visste inte varför ståldörren i det massiva berget fanns där, och jag har efteråt ägnat många timmar åt att bläddra igenom statliga och kommunala arkiv i sökandet efter en förklaring. Jag har googlat hundratals gånger, suttit i telefonköer och fått prata med aningslösa handläggare. Aldrig lyckats ta reda vad det var för dörr, eller vad det var jag såg där inne. Och jag har aldrig gått tillbaka dit.
Men nu var dörren där. Mörkgrön och tung. De stora nässlor som hade blockerat dörren så länge jag kunnat minnas hade tidigare under sommaren rensats bort av en mindre gräsbrand. Nästan omedelbart hade vi börjat prata om att gå in. Och ja, det var något alla ville. Vi skulle bli åtminstone 10 stycken som skulle utforska världen bortom dörren, vi skulle göra en heldag av det helt enkelt. Men veckan innan äventyret började återbuden trilla in, en efter en kom mina vänner på undanflykter, ångrade sig eller bara slutade svara när man ringde. Nu var det bara jag, Johan och Jonathan kvar.
När jag la handen på dörrhandtaget hade jag nästan hoppats att den skulle vara låst. Men den gick upp utan problem. Dörren var tyst, inget gnissel hördes. Men dess tyngd och skrapet mot gräset som sakta börjat växa fram igen fick det att låta som om dörren, ja själva öppningen i berget, suckade.
Lukten av kall, blöt sten och instängd luft slog mig rakt i ansiktet. Jag minns fortfarande hur det stack i näsborrarna av något metalliskt. Mörkret där inne var kompakt, och det enda ljuset kom från dörröppningen. Det enda jag kunde se på det kala betonggolvet var enstaka papper, en tidning, råttspillning och…
Mitt hjärta stannade till. När min blick träffade föremålet såg jag bara två kolsvarta små ögon som stirrade på mig. Min kropp visste inte om den ville fly eller slåss, och jag kunde bara stå still. Efter några sekunder lugnade sig mina nerver, och jag såg att det inte var något levande som låg där på golvet. Det var inget som någonsin levt heller. Det var en brun lurvig nallebjörn, stor som en handske ungefär. Den låg på sidan som om någon kastat eller tappat den. Och nu stirrade de svarta knappnålsögonen på mig. Munnen, ett stycke rödrosa tyg hade ett lätt leende, som om den ville mig väl. Eller kanske den hånlog.
Fortfarande lite skakig tog jag ett par steg in genom dörren, nu såg jag tydligt att det bara var en vanlig nallebjörn, lite gammalmodig men inget anmärkningsvärt. Men jag vägrade gå nära den, jag ville inte titta på den eller röra den. Något djupt i mig skrek att det inte var naturligt, att jag måste vända. Men jag fortsatte.
Jag hörde mina båda kompanjoners rädda andetag bakom mig när jag tände ficklampan. Rummet vi nu stod i var ungefär 20 kvadratmeter stort, på väggen satt ett stort proppskåp med upptejpade tabeller på, med rutor ifyllda med nu oläsligt blyerts. Ett mindre bord med ett par stolar stod i ett hörn. Luften var kall och fuktig.
Längst ner i rummet öppnade sig en av väggarna ner mot en längre gång med tjocka rör i taket, med kala väggar och utan dörrar. Jag ville nog egentligen vända om där och då. Samtidigt var omöjligt att motstå. Jag kände mig som en upptäcktsresande som modigt utforskade länder där ingen varit. Jag tänkte att det var tomt sen länge och att det inte fanns något att vara rädd för. Senare skulle jag få veta att bara en av de två sakerna var sann…
Efter att chocken lagt sig och paniken runnit undan blev jag allt mer självsäker, tanken om att detta var en bortglömd, orörd plats började infinna sig. Vi tände våra ficklampor och började utforska tunnlarna. Jag började känna en spänning, tanken om att vara upptäcksresande var tillbaka. Det var smutsigt i tunnlarna, där fanns fukt och råttspillning, fläckar av olika storlekar och karaktär. Väggarna var kala bortsett från något enstaka plakat om att “obehöriga äga ej tillträde” eller “skyddsutrustning måste användas”.
Lukterna, eller rättare sagt odörerna, skiftade. Oftast blött och stenigt, ibland mer oljig. Hela tiden infann sig ett tungt mörker och en dov tystnad - det enda jag kunde höra var mina utforskande vänner någonstans långt borta - vi hade sen en stund tillbaka kommit ifrån varandra men sagt att vi skulle ses utanför.
Med ett ryck vände jag på nacken, reflexmässigt. Jag hade stått och betraktat en gammal kalender på väggen när jag blev alldeles säker på att hade sett något slags litet ljus flimra till långt bort på min vänstra sida. Men nej, det kunde ju knappast stämma. Eller hade min ficklampas ljusstråle reflekterat sig mot något i glas eller metall där inne? Jag tog några steg mot det utrymme där jag hade sett ljusfläcken. Mitt motiv var att försäkra mig om att ingenting var konstigt, att det finns en naturlig förklaring. Något dumdristigt hjältemod var det verkligen inte frågan om. Men precis när rummet skulle komma i min ficklampas ljus slocknade min den med ett flämtande, blinkande ljus.
Jag har aldrig upplevt ett sådant svart mörker. Det var så tungt och kompakt att jag tappade uppfattningen om min kropp och var jag befann mig. Jag tog sakta av mig ryggsäcken och kände mig fram till dragkedjan, för att leta fram de reservbatterier jag packat ner tidigare den dagen. Då bländades jag av ett ljus - och skrämdes av ett plötsligt ljud. Ett ganska högt, kallt elektroniskt KLICK hade spridit sig i rummet, och samtidigt hade starka lampor i taket tänts. Jag drog min arm över ögonen för att mildra det bländande vitblåa ljuset, mitt hjärta slog som en hammare i bröstet. Både det höga klicket och ljuset hade skrämt skiten ur mig.
Jag lyssnade noga. Ingenting hördes. Ingen Johan, ingen Jonathan. Inga fler ljud förutom surrandet av ljusrören ovanför mig. Sakta, sakta förde jag bort min darrande hand från ögonen.
Sen såg jag det. Det jag än idag ibland ser i mina drömmar och när jag sluter ögonen.
Bänkar. Där var bänkar.
Ungefär 25 stycken uppradade, vända framåt. Modellerna liknade de jag själv hade haft i mellanstadiet, med lock och en liten sänka där man kunde lägga penna och suddgummi, men de här bänkarna var ändå annorlunda. De såg gamla ut. Välanvända och mörka i träet. Längst framme i rummet fanns en scen, en upphöjd del av rummet där en kateder och en gammal tramporgel stod.
Jag kunde inget annat göra än att stå helt stilla. Min kropp var som fastfrusen och mina ögon vandrade över rummet. Det var något som var annorlunda här, jämfört med resten av tunnlarna. Något som fick mitt hjärta att slå ännu hårdare. Golvet var rent. Det var inte bara fritt från bråte, råttskit, våta fläckar och gamla tidningar som jag sett överallt annars i tunnlarna.
Det var verkligen rent. Riktigt rent. Det var inte ens dammigt eller blött. Inte heller scenen där katedern och orgeln stod var smutsig eller dammig. Allt var... prydligt.
Jag blickade ut över rummet. På väggen hängde en lång rad jackor. De var främst regnjackor, men också tjockare varmare jackor med luvor och dragkedjor. Men färgerna var inte klara starka färger så där som barns ytterkläder brukar vara. De var matta, trötta. Som om de en gång varit färgglada men blivit mörka och dova av år av användning och hundratals tvättar. Med livrädd blick och nästan tåriga ögon såg jag hur det över varje krok satt en skylt.
Stig. Britt. Eva-Lena. Kjell.
Med spretiga bokstäver ritade av färgkritor hade varje krok sitt eget namn, varje jacka hade en krok.
Anna. Leif. Birgitta. Gunnar.
Livrädd och stel i kroppen lät jag blicken glida över bänkraderna, till den andra sidan av rummet. Då frös jag på nytt till is.
Uppsatt med knappnålar satt på väggen teckningar. Hundratals. Men det var inte dess antal som fick mitt blod att stelna. Det var motiven.
Svarta spretiga streckfigurer målade med krita. Hårt, som om någon pressat kritan mot pappret. Röda streck som liknade blod. Jättelika varelser med ljusröda ögon och höjda armar. Streckfigurer som blev jagade, som förlorade sina armar, sina huvuden. Skrek. Trots den enkla barnsliga stilen kunde jag nästan höra hur teckningarna skrek ut smärta och rädsla.
Alla tecknarna såg annorlunda ut men temat var detsamma på alla. Blod. Rädsla. Obeskrivlig skräck utsöndrades från teckningarna. I en kort sekund kunde jag svära att vissa av streckfigurernas ögon började komma till liv, att de tittade på mig med bedjande blickar. Som om det fanns något bakom väggen…
Så hörde jag plötsligt ett högt gnisslande ljud. Det kändes som om ljudet var en vass nagel som rispade mig längs ryggraden. Mina ögon sökte efter ljudets källa…
Fram tills det ögonblicket hade jag kanske kunnat förklara allting. Ett gammalt skyddsrum, en filminspelning. Något hemligt rollspelssällskap. Men det jag såg just då omkullkastade alla “naturliga förklaringar”. Ett vitt streck uppenbarade sig på svarta tavlan – det var det ljudet jag hörde. Som en spik mot tavlan.
Ett nytt streck. De två strecken möttes längst ner och formade ett V. Ett streck till. Ett till. För varje streck gick “skrivandet” fortare och blev mer och mer aggressivt, stressat.
Till sist formade strecken ett ord. “VÄND!”
Jag hade knappt hunnit reflektera över vad jag såg förrän mörkret la sig över rummet igen. Lysrören hade slutat surra. Men nu var det något annat som hördes. Steg. Steg av flera lätta fötter, det lät som de sprang framåt i tunnlarna. Ljudet kom allt närmare. Det ekade i rummet , och plötsligt kändes det som att stegen var precis bredvid mig, bara några decimeter bort. Jag backade stapplande mot öppningen igen. Ett skratt hördes långt bort, det lät som en ung flickas röst. Men det lät också mörkt, förvridet. Jag vände mig om och började springa. Jag struntade i ficklampan och batterierna.
Jag hörde ingenting förutom mitt hjärta slå i öronen, dunk dunk dunk.
Långt borta såg jag ljuset från dörren komma närmare och närmare. Samtidigt såg jag ett avlägset ljus i ögonvrån, komma någonstans långt bakom mig. Fler skratt, förvridna och galna. Dunk dunk dunk.
Som en galning rusade jag ut genom dörren med andan i halsen. Luften där ute var frisk, och ett lätt regn hade börjat falla. Jonathan och Johan satt på varsin sten i gräset och tittade förvånat på mig. Jonathan skrattade till.
Johan frågade mig vad jag sprang för, och jag kom då på att dörren fortfarande stod öppen. Trots att min kropp var helt matt av rädsla. panik och trötthet ställde jag mig raklång och gick mot dörren. I samma ögonblick som jag la handen på handtaget hörde jag det.
Långt borta, ekandes mellan de kala betongväggarna. De klara tonerna av en tramporgel, spelandes en monotom, klagande melodi.
Jag tittade på Johan och Jonathan som tittade på mig med livrädda och bekräftande blickar. De hörde det också. Dörren gick igen med en dov duns. Ljudet av orgeln tystnade.
submitted by bfrex to sweden [link] [comments]


2018.03.18 06:53 jimmybela Förlorade en vän. Psykiatrin dödar

Igår fick jag reda på att min vän tagit sitt liv. Vi hade varit bästa vänner i nästan 30år. De började för nästan 2år sedan då han första gången testade benzo. Tidigare hade han bara rökt gräs o klarat sig fint. Min kompis hade problem med att inte få sovit ordentligt på nätterna och innan räckte de med lite gräs på kvällen men han hade inte ”råd” fortsätta med de.(De är ju inte billigt om de är något man gör varje dag). Men då han sovit bra tydligen på benzo så började han använda sig av de istället. Allt gick så jävla fort. Användningen av benzon och mängd ökade fort. Han började hålla sig vaken på tabletterna för att få rus istället o de övergick till blanda dem med alkohol. Detta övergick ju fort till ett missbruk. Ett år in på dessa olika tabletterna berättar han att han åt upp till 25 benzo på en kväll och nästan alltid blandat med alkohol. Han har tydligen varit ute och festat från 18 på kvällen och sedan kl 06 på morgon inte minnas ett smack vad som hänt. Hela tiden så sa jag till han att lägga ned o de ville han sa han men de blev ju aldrig mer än att han höll upp lite då och då. Han hade sedan tur eller oturen att åka på ettt urin prov på jobbet. Detta visade ju utslag på benzo o han blev sjukskriven från jobbet och strax där på började han gå till en psykolog. Han förlorade sin vecka med sina två söner och de blev istället varannan helg han fick se dem. Men som piller missbrukare skötte han inte de galant heller så till slut blev de varannan helg fast inte hemma hos han. Nu i höstas nämnde han att de på psyk trodde han led av bipolär... Så han blev ju medicinerad till förbannelse med allt från ångest till sömn o vad nu alla dessa tabletter ska hjälpa med. Närmare jul så fick jag höra i efter hand att han fått medicin för schizofreni.... Jag är helt hundra på han utvecklat detta tack vare alla medicinerna han fick. Jag försökte ofta ringa han men de va ytterst sällan jag fick tag i han och de blev mer o mer sällan han svarade. Senaste gången jag pratade med han var den 31:a januari o fick tag i han på messenger den 23 feb, frågade om han ville med träna men han va trött och han svarade inte när jag frågade han om han skulle med ut på en årlig fest vi alltid i vårt umgänge har dagen efter. Och nu knappt 3 veckor senare har han överdoserat tabletterna med massa alkohol :(. Första jag kände va en ilska mot han. Jag tänkte fy fan va onödigt! Sedan gick ilskan emot psyk avdelningen som bara verkar vilja skriva ut tabletter o inte gå till roten av problemen. Tydligen så har de visat sig att de överlag på denna klinik varit väldigt glada i ge ut medicinerna till patienterna. Nu är jag så jävla ledsen och känner att fan man kanske kunde gjort mer för han... Jag hade aldrig förstått att de va så illa, de va tydligen bara ett ex till han som han berättade de för o där va han inte bara snäll utan hotade tydligen med ta sitt liv mer än en gång och några ggr tydligen har hon fått ringa ambulans eller själv sitta o vaka över honom. Kan bara tänka mig att dessa mediciner som tar bort de man känner har gjort hans idiotiska val ”lättare” att ta. De känns som länge sedan jag pratade med den vän jag växt upp med o lärt känna. Desto mer tabletter o tid som gick ändrads han personlighet så mot slutet va de ju knappt han man pratade med. De behöver göras något åt vården. Läkare efter läkare o ingen kom fram till något utom mer tabletter.
Bäst va han! R I P mjölkare
Vet att detta inte är bra skrivit eller jätte bra sammanhängande men behövde ventilera
submitted by jimmybela to Sverige [link] [comments]


2015.10.12 15:44 vonadler [HPSA] Hackande förhandlingar: Sverige, Finland, Åland, vinterkriget och statsunionen som aldrig blev.

HPSA brukade betyda Historical Public Service Announcement, men på Bromskloss utmärkta inrådan står det numera för Historia På Sweddit Anbefalles.
Idag ska det handla om de hackande svensk-finska förhandlingarna, både om Ålands försvar, under vinterkriget och om en statsunion efter vinterkriget.
Under Krimkriget 1853-56 då en brittisk eskader (med en fransk infanteridivison med belägringsartilleri ombord) förstörde den ryska fästningen i Bomarsund på Åland. I fredstraktaten bekräftades Åland som en demilitariserad zon - under fredstid fick inga militära installationer byggas och inga soldater uppehålla sig på öarna.
Detat var förstås något både Finland och Sverige oroade sig för - eftersom Finland tagit över ansvaret för Åland och lovat följa de gamla traktaten angående dess demilitärisering. Åland var potentiellt besatt av en fientlig makt en kniv riktad mot den mjuka buken på både Finland och Sverige.
Redan 1918 landsattes en bataljon ur I2 Göta Livgarde på Åland för att hjälpa till att avväpna de omkring 4 000 ryska soldaterna på ön i fruktan för att dessa skulle svära trohet till Sovjet. De svenska soldaterna återvände efter två månader när tyskar ur Östersjödivisionen, där på finska regeringens officiella inbjudan, tog över.
Under 1920-talet fördes samtal mellan Sverige och Finland om ett gemensamt försvar av Åland i händelse av krig, och en särskild eskader ur flottan och avdelning ur armén formades och tränades för att föras över till Åland och där raskt bygga försvarsverk.
Det fanns flera problem i relationerna mellan Finland och Sverige. En av dem var språkfrågan - finska nationalister önskade att finska skulle vara landets enda språk, medan den traditionella svensktalande eliten gärna såg över Östersjön för stöd i inrikespolitiska frågor, däribland den ofta infekterade språkfrågan. En del finska nationalister såg därför med stor misstro på Sverige.
Ett annat problem var det finska inbördeskriget 1918 - svenska socialdemokrater, som dominerade svensk politik från 1932 och framåt, hade inga större problem med att den vita sidan vann eller att en svensk frivillig brigad deltog på den vita sidan. Men att omkring 7 300 röda avrättades summariskt och framförallt att 11 600 dog i fångläger skapade stor harm i Sverige. Svenska socialdemokrater var mindre villiga att stödja Finland med detta färskt i minne - en del av de som dött var vänstersocialister och det fanns vid tiden en sådan faktion inom den svenska socialdemokratin.
Ett annat problem som fick svenska politiker att se snett på Finland var Lapporörelsen. Det var en högerradikal utomparlamentarisk organisation som ägnade sig åt anti-kommunistisk agitation och som med tiden radikaliserades till att ta till våld. Vid så kallade 'skjutsningar' kidnappades för rörelsen misshagliga personer (i början mest kommunister och vänstersocialister) och kördes österut till Sovjetiska gränsen, 'där de hörde hemma'. Grov misshandel hörde till skjutsningarna och rörelsen begick åtminstone tre mord under sin mest livliga period 1929-32. Svenska socialdemokrater såg med fasa på hur rörelsen mer eller mindre tolererades öppet ändra fram till den började ge sig på borgerliga finska politiker som den förre presidenten Kaarlo Juho Ståhlberg 1930, då de ansågs alltför undfallande mot kommunismen (man hade misslyckats i första omgången att införa undantagslagar och förbjuda kommunistpartiet). 1932 startade rörelsen ett väpnat uppror genom att gå in med 400 skyddskårister och avbryta ett socialdemokratiskt möte. Man samlade 10 000 man och röster höjdes för att man skulle gå mot Helsingfors (som Mussolinis marsch till Rom), men allt annat än enighet i de egna leden, de borgerliga politikernas fördömanden och fylleri hos ledningen (bland annat Generalstabschefen Kurt Martti Wallenius) gjorde att det hela rann ut i sanden. 102 ledare arresterades och övriga fick återvända hem. Omkring 20 dömdes.
Från 1938 påbörjades nya förhandlingar om ett gemensamt försvar av Åland, i största hemlighet. Men nu började det knaka ordentligt i relationerna. De svenska officerare som reste till Helsingfors för förhandlingarna möttes av Överste (senare Generalkvartermästare och Generalmajor 1939 och 1942 Generallöjtnant) Aksel Airo. I teorin var Överste Airo den perfekta kandidaten från den finska sidan. Han var chef för generalstabens operativa avdelning och sekreterare i försvarsrådet och en av Marskalk Mannerheims närmsta män. Få hade så detaljerade kunskaper i den finska försvarssituationen som han. Han var gediget utbildad vid Saint-Cyr (Frankrikes finaste officersskola) och dessutom känd som en stor patriot och finsk nationalist - med bakgrund av de finska nationalisternas misstro mot Sverige var ett avtal förhandlat av en av dem förmodligen något de kunde acceptera.
Överste Airo, som talade utmärkt svenska, vägrade att använde det språket i förhandlingarna, som fick föras på franska istället. Visserligen var franska standarspråket för diplomatiska förhandlingar fram till 1945 då engelska tog över, men Överste Airo beskrevs i förhandlingarna som arrogant, rakt på sak och allt annat än artigt hövisk. Förmodligen trodde han inte att svenskarna skulle få något godkännande från sin neutrala regering till något verkligt samarbete och att förhandlingarna var ett slöseri med tid. Enligt en källa ska han vid ett tillfälle, då han staplat krav på hög och fått frågan vad Finland kunde erbjuda Sverige i utbyte ha svarat "Vi är inte här för att diskutera vad ni kan få av oss utan vad ni kan ge oss!" Atmosfären har beskrivits som kall och förhandlingarna ledde inte till någonting, trots att Rickard Sandler, svensk utrikesminister var en stor proponent av ett Nordiskt försvarssamarbete.
Man ska inte glömma att det svenska försvaret sedan nedrustningen 1925 var relativt svagt även om det var det starkaste i Norden fanns det många brister. Den svenska statsministern, Per-Albin Hansson hade själv suttit som försvarsminister när besluten om nedrustning togs och var med i den försvarskommission som påbörjade upprustningen så sakteliga 1936, så han var väl medveten om det svenska försvarets skick.
Det är mot den här bakgrunden som man får betrakta det nej som Per-Albin Hansson gav den finska utrikesministern Väinö Tanner när han formellt frågade efter officiellt svenskt militärt stöd till Finland i ett brev den 27:e oktober 1939.
En del säger att ett svenskt ja hade fått Stalin, som var en försiktig opportunist, att backa och aldrig invadera Finland. Andra säger att Stalin räknade med ett svenskt ingripande redan från början, och det var därför som motoriserade och mekaniserade trupper sattes in för att ockupera Finland innan svenskarna hann föra över trupper. Trupper som var mycket illa lämpade för vinterkrigföring i de finska skogarna och som finnarna hemförde stora framgångar emot.
Den 13:e december 1939 bildades den svenska samlingsregeringen och Christian Günther, en opolitisk tjänsteman blev utrikesminister. Finland förlorade en av sina största vänner i den svenska regeringen. Men Günther var också enormt mycket mer populär i Berlin än Sandler varit.
Under hela vinterkriget försökte Sverige få till förhandlingar mellan Sovjet och Finland, vilket i delar av Finland sågs som en kniv i ryggen - istället för att stödja Finland försöker Sverige sälja ut Finland! Sovjeterna var dock envisa och erkände endast sin marionettregering, den så kallade Terijokiregeringen ledd av Otto Ville Kuusinen som satt i badorten Terijoki (en av de första byar Sovjet erövrat) med begränsad kontakt med verkligheten och beslutade om 8 timmars arbetsdag (vilket Finland haft sedan 1918!). Den 29:e januari kom dock ett genombrott. Den sovjetiska ministern (endast stormakter hade ambassadörer till varandra på den här tiden, till mindre länder och mindre länder emellan hade man envojer eller ministrar) Aleksandra Kollontaj meddelade att man var beredd att förhandla med regeringen i Helsingfors.
Den 26:e februari hade finnarna dragit sig tillbaka till sin tredje och sista försvarslinje på karelska näset och anhöll återigen officiellt om svenskt militärt stöd. Sverige sa nej, men planerade att skicka en stor mängd reguljär trupp som 'frivilliga' och deras vapen som 'understöd' varvid de kunde utrustas i Finland och sättas in direkt vid fronten. Den tyska militärattachén i Sverige fick dock nys på dessa planer och från Berlin sattes in högsta tryck för att få Sverige att avstå från planerna. Eftersom de västallierade samtidigt tillkännagivit att de tänkte hjälpa finnarna med reguljära trupper som skulle landstiga i Narvik och åka på malmbanan till Haparanda och sedan vidare in i Finland (och på vägen enligt hemliga planer ockupera malmfälten) ställde Sverige in planerna - att samtliga stormakter i Europa skulle vara fientligt inställda var helt enkelt lite för mycket.
Till slut meddelade Marskalk Mannerheim att fortsatt motstånd bara var möjligt antingen med direkt svenskt ingripande eller för att fördröja sovjeterna tillräckligt för att evakuera så många civila och deras bohag som möjligt till Åland och Sverige. Den 12:e mars skrevs till slut freden på. Finland hade räddat sitt oberoende, men för hur länge?
Redan sommaren 1940 började Sovjet göra framstötar till Tyskland om att de villa 'avsluta den finska frågan' men fick inga entydiga svar. Vid den nya finsk-sovjetiska gränsen genomförde röda armén nästan dagligen provokationer mot de finska gränsposteringarna.
I den här miljön var Finland desperat efter hjälp. Man insåg i Helsingfors att en ny match mot Sovjet var på gång och ville den här gången till varje pris inte så ensam. Den finske ministern i Stockholm, Jarl Wasastjerna, mötte den 20:e september officiellt utrikesminister Christian Günther och föreslog en statsunion. Det hela hade redan diskuterats livligt under sommaren, både i press och på lägre nivå, men nu gjordes en officiell framställan. De båda ländernas krigsmakter skulle kombineras till en under befäl av Marskalk Mannerheim och utrikespolitiken skulle skötas helt och hållet från Sverige. Finland skulle ge upp sin rätt att ha en egen utrikespolitik i utbyte mot totalt militärt stöd från Sverige. På så vis hoppades man att kunna få stöd för projektet både i de båda länderna och hos stormakterna, då Sveriges utrikespolitik var erkänt strikt neutral.
Den sovjetiska ministern i Stockholm, Aleksandra Kollontaj var personligen en stor vän av både Sverige och Finland och uppmuntrade till en början förhandlingarna. Men i Moskva sågs en union som en potentiell fiende med siktet inställt på revanschkrig - så hette det i alla fall i de officiella kommunikéerna. Mer troligt var att man ville isolera Finland från Sverige för att kunna slutföra sin erövring.
Sverige ställde dock ett flertal krav på Finland i förhandlingarna. Unionen skulle vara strikt neutral. Finland måste helt avsäga sig alla krav på att återfå de territorier man förlorat och både Sovjet och Tyskland måste vara om inte entusiastiskt så i alla fall inte fientligt inställda. Den 4:e november 1940 meddelade Minister Kollontaj Moskvas motstånd mot planerna och den 6:e december kallades finske ministern i Moskva, Paasikivi upp till Molotovs utrikesministerium i Kreml för att bli informerad om att samtal om svensk-finskt samarbete stred mot marsfreden. Med det punkterades unionsfrågan tämligen effektivt och de desperata finnarna vände sig till tyskarna - som mer än gärna försedde dem med vapen och ammunition ur de byten de tagit i Polen (37mm Bofors pansarvärnskanoner och 40mm Bofors luftvärnskanoner) och Frankrike (hjälmar, jaktplan, flygmotorer, reservdelar, pansarvärnskanoner) samt egna produkter till mycket låga priser och också skickade trupp i civil klädsel för att hjälpa till med att bygga försvarslinjer.
I mars 1941, när sovjeterna insett att tyskarna börjat få stort inflytande i Finland (och kanske också att de hjälpte till att bygga upp den finska armén för ett revanschkrig) kallades Minister Paasikivi återigen upp till Molotov för att bli meddeland om att Sovjet nu inte såg några problem med svensk-finskt samarbete eller till och med en union. Men då fanns redan uniformerade tyska trupper på plats i Finland och det var alldeles för sent.
Så, för att sammanfatta. Från svenskt perspektiv var finnarna politiskt suspekta (inbördeskriget, den vita terrorn, Lappo-rörelsen) och sedan arroganta, krävande, otacksamma och revanschistiska.
Från finskt perspektiv var svenskarna lata, ovilliga att lova någonting, fanns inte på plats när det gällde trots att Finlan blödde och dog som de gjort i fem hundra år tidigare för att skydda Sverige mot ryssen och mesiga mot både Tyskland och Sovjet.
Kort sagt, det gick knackigt, trots mycket god vilja på båda sidor.
submitted by vonadler to sweden [link] [comments]


Så länge jag lever Niklas Winroth ”Var länge sen vi förlorade” Länge Leve Vi - Tribute Bamses Venner: Ingen som Dig - YouTube Relationscoach: 'Jag förlorade vänner' - Nyhetsmorgon (TV4) crispagileacademy - YouTube

Brand i Folkets hus i Orminge Aftonbladet

  1. Så länge jag lever
  2. Niklas Winroth ”Var länge sen vi förlorade”
  3. Länge Leve Vi - Tribute
  4. Bamses Venner: Ingen som Dig - YouTube
  5. Relationscoach: 'Jag förlorade vänner' - Nyhetsmorgon (TV4)
  6. crispagileacademy - YouTube
  7. Benjamin Ingrosso 'jag förlorade vänner' - YouTube

Nyhetsmorgon i TV4 från 2017-01-12: Relationscoachen Michael Larsen trodde att han visste hur han skulle hantera sin skilsmässa, men han var inte förberedd på den känsomässiga biten ... Så länge jag lever · Carola Personligt ℗ 1994 Sony Music Entertainment Sweden AB Released on: 1994-10-01 ... Carola- Sanna Vänner - Duration: 3:52. petunia4ever 256,335 views. 3:52. Efter segern mot Pixbo reflekterade Niklas Winroth över matchen och blickade mot både julen, Örebro borta och annalkande Champions Cup! En mycket känslosam video för mig.. Jag ville skapa den främst för en speciell person men också min egen grupp av vänner, och jag känner att den blev riktigt bra. Min resa kanske kan ... Fra programmet: Se, det er mit program. Hvor Suzanne Bjerrehuus var vært (altså i dette afsnit, det var en ny vært hver gang). Häng på Avsnitt 1: Benjamin Ingrosso Hur ser en “vanlig dag” ut för en artist, skådis eller influencer? Har de också ett kontor eller skola att gå till och... Here at Crisps Agile Academy we at Crisp share our thoughts and experiences on agile and lean related topics. Our web page: http://www.crisp.se/ Our blog: ht...